Hej, finländske jordbruksföretagare!

En dag höll mitt sinne på att fyllas av förtvivlan. Maskinerna havererade, fast de var reparerade och servade på förhand. Hälsan spelade ett spratt med sjukdomar som inte borde komma redan i den här åldern. Och till sist regnet… just då det började vara lagom torrt och allt annat hade ordnat sig. Varför måste det börja regna då… Det kändes som att den finländske jordbrukaren hade all orsak att ropa till Gud och klaga. MEN, det var bara en känsla som fienden gav, han som försöker komma överst i våra sinnen!

När jag stod vid den översvämmade och vattendränkta åkern förnekar jag inte att jag funderade på den kommande sommaren och frågade: varför så här, och vad ska hända nu? Jag kommer att tänka på hur lätt vi ser den här tidens bestyr som så viktiga, och hur stark viljan är att försöka och kunna själv… så får det inte vara!

Vårt hopp är i Gud, vi klamrar oss fast i Hans hjälp och nåd. Vi ber Honom om hjälp och vishet i det vi gör. Han är den som ger växten då vi gör vår andel!

Hos oss har vi åtminstone inte än gått in för att ändra odlingsplanen, pga den försenade odlingssäsongen och den avbrutna sådden. Gud vet, hurudan sommar och höst som är på kommande. Nu är det tid att göra gårdsvisa beslut, utan att snegla på andra eller i panik utifrån omständigheterna runtomkring. Nu är tid att fråga Herrens vilja med våra liv och våra gårdar och lära sig att handla utifrån den.

Oj, vad vi har mycket att tacka för och så många saker som är bra i våra liv! Det allra viktigaste är ändå att vi påminns om Jesu blod som rann ner på marken på Golgata för vår skull! Vi kan inte ens förstå våndan och smärtan då Han vann ALLT! – Alla makter och välden! Där finns syndernas förlåtelse för den som kommer till Honom! Då vi kommer ihåg detta och vakar över vår vandring, då fylls vi med Guds frid och Den Helige Ande fyller våra hjärtan med evighetsperspektiv. Då får den här tidens bekymmer sin rätta plats.

 1 Petr 5:8-11: ”Var nyktra och vakna. Er fiende djävulen går omkring som ett rytande lejon och söker efter någon att sluka. Stå emot honom, orubbliga i tron, och tänk på att era bröder här i världen går igenom samma lidanden. Efter en liten tids lidande ska all nåds Gud, som har kallat er till sin eviga härlighet i Kristus, upprätta, stödja, styrka och befästa er. Hans är makten i evighet. Amen.”

Med hopp och välsignelse för våren och sommaren! Vi kämpar med samma problem på många orter!

På Kristna bönders styrelses vägnar

Mikko Mattila, mjölkbonde i Kouvola

***

Hej kära bondekollega!

I stillhet inför Herren kom jag att tänka på det Guds ord som profeten Jesaja har skrivit. Den allsmäktiges uppmaning: ”trösta mitt folk”. Känner du behovet av den trösten? Kanske har vardagen och brådskan dämpat din inre röst? Vi kan fråga oss själva om vi känner till vårt djupaste behov?

” Trösta, trösta mitt folk!  säger er Gud. Tala till Jerusalems hjärta och förkunna för det att dess vedermöda är slut, att dess skuld är försonad, och att det fått dubbelt igen av Herrens hand för alla sina synder.”

Jes 40:1-2

Vår allsmäktige Gud, Israels helige, vår Herre Jesus tillsammans med den Helige Ande söker oss…finländska bönder. Han ser allt… våra behov av helande, förlåtelse och tröst. Även smärtan som många av oss bär på. Gud ser att vi ofta förkastar oss själva och våra behov…speciellt behovet av att ge förlåtelse…och även vårt behov av att få förlåtelse.

Ett brutet strå ska han inte krossa, en rykande veke ska han inte släcka, fram till det att han har fört rätten till seger. Och till hans namn ska folken sätta sitt hopp.” Matt. 12:20-21, Jes 42:3

Herren minns vad vi är gjorda av, Han minns att vi är lera. Det talar mycket till en jordbrukare! Är jag en brukbar lera inför Herren, eller är jag en hård och oformbar lera? Vilken är jag..eller vill jag vara? Hur är det med dig?

” Och han stod upp och gick till sin far. Medan han ännu var långt borta, fick hans far se honom och förbarmade sig över honom. Fadern skyndade fram, omfamnade honom och kysste honom. ”  Luk. 15:20

Gud Faderns kärlek är mer helande än något annat i skapelsen. Faderns kärlek kom till oss, Han tog en människas form och gjorde det omöjliga möjligt. För dig…och för mig. Leran som förhårdnats av synden, får en ny möjlighet…kom, Vägen är klar!

Vardagsevangelist

Ordet ”vardagsevangelist” kom till mig för en månad sen, i morgonstunden. På grund av olika händelser i mitt liv blev ordet väldigt aktuellt för mig. Efteråt har det hängt med i min ande och själ. Jag upplever tydligt att Guds Ande vill att alla Hans egna skall fungera som sändebud där var och en finns i vardagen. Jesus vill röra sig tillsammans med oss och verka via oss överallt där vi är. Uppgiften är inte obetydlig! Det här är också en kallelse till dig, min syster och bror. Kom med som Jesu sändebud och vardagsevangelist…kom!

Välsignad vår med Jesus!

Antti Jaatinen, bonde från Seinäjoki

***

Var inte förskräckta!

Men ängeln sade: ”Var inte förskräckta! Se, jag bär bud till er om en stor glädje för hela folket. Ty i dag har en Frälsare blivit född åt er i Davids stad, och han är Messias, Herren. Och detta är tecknet: Ni skall finna ett nyfött barn som är lindat och ligger i en krubba.” Och plötsligt var där tillsammans med ängeln en stor himmelsk här som prisade Gud: ”Ära vare Gud i höjden och frid på jorden, till människor hans välbehag.”

– Luk 2:10-14

Med den här ängelns budskap vill vi önska frid åt er alla, bondekollegor! I meddelandet finns ett koncentrerat julbudskap; åt oss har fötts en frälsare, därför att Gud har ett gott syfte för alla människor. Därför har vi inget att vara rädda för, inte ens den här julen.

Även världen längtar efter det här budskapet idag. Vi är kallade att sprida evangeliet och också att leva efter det. Om vi inte avviker från världens sätt att leva på något sätt, så kan inte budskapet om vår Frälsare gå fram. Men om vi lever i enlighet med Guds Ord så berör det människor i vår omgivning, fast vi inte ens alltid märker det.

I Gamla Testamentet talas om väktare i muröppningen. De byggde på muren med en hand och i den andra handen höll de svärdet. På samma sätt är det med oss. Vi odlar åkern, men samtidigt håller vi Andens svärd i handen. De här sakerna bör vara i balans. Nu är det inte frågan om att tjäna två Herrar, utan det att inte det världsliga arbetet skall ta över. De som arbetade på murarna gjorde nog fysiskt arbete, men var på samma gång uppmärksamma i sitt vaktande. Även fienderna visste att väktarna var på plats. De var synliga, men gick inte till anfall. Lite som vaktsoldaterna i Englands palats. Inget får uppröra dem, och de får inte lämna sina platser. Turisterna retas, men ger upp då vakterna inte reagerar. På samma sätt är vi fasta i Ordet, så att ingenting berövar vår uppmärksamhet och vi inte viker av från vår plats. För Frälsaren har fötts åt oss, Han har försonat våra synder och gett oss kraftens och frimodighetens Ande!

Låt refrängen av julsången Enkelten laulu få ljuda längs med vårt land denna jul (fritt översatt):

”Ära till Gud och fred på jorden. 
Han lämnar inte sina barn i förtvivlan. 
Ära till Gud och fred på jorden. 
Så här visar Han för världen sin goda vilja”

Fridfull Jul och ett Gott Nytt År 2021!

Maido ja Hanna

***

Hej vänner!

“Grönskotten höll på att förstöra skörden”. Denna rubrik stod att läsas i en facktidning och orden har ofta kommit i mina tankar denna höst när jag suttit i tröskhytten och sett ut. Vårregnet kom först i juni, onödigt sent åtminstone för lermarkerna i våra trakter och förorsakade ojämn växt och tålamodskrävande tröskning samt långsam och dyr torkning.

Så länge jag väntade på att de gröna axen skulle mogna gick mina tankar flera gånger till att det också finns risk för “grönskott” i vårt andliga liv. Det finns traditioner och trosmeningar som inte alls är bibliska men som med tiden i olika situationer och av olika lärare kommit till våra församlingar och blivit en börda för vår tro. Till sist finns det risk att de också kommer in i våra hjärtan och då kan de förstöra skörden. Låt inte någonting skymma din blick för blodet som Jesus utgöt på Golgata. Till det kan vi inte lägga något och inget annat heller finns till vårt försvar!

2 Kor 11:3-4

Men jag är rädd att liksom ormen med sin list förledde Eva, så kan också era sinnen förföras och vändas bort från den uppriktiga och rena troheten mot Kristus. För om någon kommer och predikar en annan Jesus än den vi har predikat, eller om ni tar emot en annan ande eller ett annat evangelium än det ni tidigare tagit emot, då accepterar ni det gärna. “

Ett annat bekymmer var de åkrar där starka ogräs med sina djupa rötter tog över huvudskörden som kämpade uppe vid den torra ytan. Det kom inte mycket i spannmåltanken från de åkrarna fastän de kördes igenom. Man såg att de åkrar som blir bra omskötta och är mest porösa, de klarar bäst av de extrema omständigheterna. Så är det också med vårt andliga liv: låt oss ta hand om vårt hjärta, låt oss rensa ut ogräset, låt oss ge rätt näring till vårt hjärtas åkerlapp och låt oss be om att bli fyllda av den Helige Ande!

Då vi anförtror vår sak till Gud tar han hand om oss och hindrar skörden från att blir förstörd.

Mer än allt som ska bevaras, bevara ditt hjärta, för därifrån utgår livet.” Ords 4:23

Tacksägelsen och äran tillhör Herren för all skörd vi fick bärga i år!

Å styrelsens vägnar i bön för dig och vid din sida Mikko Mattila, Valkeala, mjölkproducent

***

Hej Kolleger, Brödrar o Systrar i JESUS

Hälsningar från en broder som lovar för mycket och tror att han skall hinna med allt. Jag blir orolig och vaknar på morgnarna . Jag har fått några bibelord jag vill dela med er.

Matt 6:27-33: ”Vem av er kan med sitt bekymmer lägga en enda aln till sin livslängd? Och varför bekymrar ni er för kläder? Se på ängens liljor, hur de växer. De arbetar inte och spinner inte. Men jag säger er: Inte ens Salomo i all sin prakt var klädd som en av dem. Om nu Gud ger sådana kläder åt gräset, som i dag står på ängen och i morgon kastas i ugnen, hur mycket mer ska han då inte klä er? Så lite tro ni har!

Bekymra er därför inte och fråga inte: Vad ska vi äta? eller: Vad ska vi dricka? eller: Vad ska vi klä oss med? Allt detta söker hedningarna efter, men er himmelske Far vet att ni behöver allt detta. Nej, sök först Guds rike och hans rättfärdighet, så ska ni få allt det andra också.”

Vi behöver alltså inte bekymra oss för något utan söka Guds rike först, så kommer Han att se till att vi har allt vi behöver av det som vi verkligen behöver.

1 Petrusbrev 5:6-7: ”Ödmjuka er därför under Guds mäktiga hand, så ska han upphöja er när tiden är inne. Och kasta alla era bekymmer på honom, för han har omsorg om er.”

Om vi alltså ödmjukar oss inför Gud söker Guds vilja och rike, inte tar hans plats utan kastar våra bekymmer på honom så håller nog Han sin del och sina löften för Han har omsorg om oss. Han som är GUD.

Vill också dela en sång:

På Dig Min Gud Förtröstar Jag

Bo Järpehag

På dig min Gud förtröstar jag. När oro skymmer min morgon dag. För jag vet du är trofast emot mig. När svårigheter omger mig så är jag ändå trygg hos dig, för jag vet att du aldrig lämnar mig! Är det natt eller dag? Herre på Dig förtröstar jag!

Gud Du är alltid nära mig. Ingen förändring finns hos dig! Du är den samme igår och idag och i evighet! Du är min framtids säkra grund. Du som står fast vid Ditt förbund. Min klippa är Du allsmäktig Gud. Jag ärar Dig.

Tänk att vi får sätta vår förtröstan till Honom. Han har också visat att han på allvar älskar och vill ta hand om oss när han först har skapat oss och sedan köpt oss till sina egna.

Med önskan om Guds vägledning och välsignelse till Jesu ära.

Anders Salo

***

Kära bröder och systrar!

Så uppenbarades Guds kärlek till oss: han sände sin enfödde Son till världen för att vi skulle leva genom honom.” 1. Joh. 4:9

Detta bibelställe har talat till mig under denna vår, då jag funderat på allt möjligt. Emellanåt har mitt sinne varit fyllt av stress, rädsla och klagan. Jag har hamnat att – och fått förmånen att – fråga mig själv vad som egentligen är väsentligt, och var Guds kärlek är.

Gud har alltså uppenbarat sin kärlek till oss i Jesus. Räcker detta för mig? Varför längtar jag så lätt efter flera bevis: känslor, upplevelser, det att mina drömmar skulle förverkligas, mina planer skulle lyckas, eller mina bekymmer skulle försvinna? Visst kan Gud ge allt detta också, men dessa saker tillför inget mer till det, som redan är oss givet i Jesus. Hans död på korset vittnar om Guds kärlek. Nåt annat behövs inte. Så frigörande!

När nu Gud har frälst mig från dödens, syndens och fiendens välde, finns det verkligen någon som helst skäl för mig att oroa mig, vara rädd och klaga? Nej, det verkar inte så. Tvärtom, jag har all orsak till väldig tacksamhet alltid och i alla situationer! En kär vän fick mig också att vakna upp till detta, att i fruktan handlar det sist och slutligen om otro (vilket är synd): jag tror sist och slutligen inte på att Gud är allsmäktig och har lovat att ta hand om mig, och handlar inte heller utifrån detta. Och är inte mitt klagande också kränkande gentemot Gud, som har gjort allt för att frälsa mig och visa sin kärlek för mig?

Visst får jag fortfarande känna fruktan, bli arg, och ha drömmar. Men mitt i allt detta är jag trygg, eftersom jag är älskad. Jag får lära mig att vända mig till Gud i alla livets olika saker:

Gör er inga bekymmer för något utan låt Gud i allt få veta era önskningar genom åkallan och bön med tacksägelse. Då skall Guds frid, som övergår allt förstånd, bevara era hjärtan och era tankar i Kristus Jesus.” Fil. 4:6.7

Också pastor Jouni Sinisalos undervisning från Orisberg 2018 (Kristna Bönders sommarevenemang) har snurrat i tankarna under flera dagar. Han påminde oss om att vår viktigaste uppgift inte är att producera stora skördar, utan att leva rättfärdigt. Sedan är det upp till Gud, huruvida Han låter oss leva i fattigdom eller rikedom. Vi är kallade till lydnad, som föds ur kärlek. Det är också onödigt för oss att försöka gå emot Guds större planer. Om Han skulle besluta att ge t.ex. torka eller hungersnöd, skulle detta med säkerhet ske.

Gud är allsmäktig, och vi är små människor. Till all lycka! Det räcker att vi sätter vår trygghet i Herren och gör det som är rätt. Mitt ibland livets alla möjliga situationer och saker, är Jesus vår enda verkliga trygghet. Han dog för att vi skulle ha liv. Allt är fullbordat. Jag kan ta emot, och tro på det som Gud säger i sitt Ord. Och vid behov kan jag alltid be: Hjälp mig i min otro!

Liisa Ahokas, odlare av specialgrönsaker

***

Gud är god och Han regerar från sin tron!

Han har skapat allt och håller allt i sin hand!

Matt 11:28-30: ”Kom till mig, alla ni som arbetar och är tyngda av bördor, så ska jag ge er vila. Ta på er mitt ok och lär av mig, för jag är mild och ödmjuk i hjärtat. Då ska ni finna ro för era själar, för mitt ok är milt och min börda är lätt.”

Det är fint att förbereda olika praktiska åtgärder som Gud har lagt på hjärtat. Gud påminner olika människor om olika saker. Personligen har jag mycket länge haft inom mig att vår gård någon gång i framtiden kommer att vara en oas dit människor utan mat och hem kan söka skydd. Jag har bett mycket för saken och tankarna har ofta snurrat kring hur jag kan förbereda olika saker för att ”en gång vara redo”.

Den senaste tiden har jag dock märkt att jag tagit allt för stor press på mig själv. Jag har trott att det är bråttom och att JAG måste göra allt. Det här tror jag att absolut inte kommer från Gud. Gud har inte bråttom och Hans börda är inte tung. Han uppmanar oss milt utifrån vila, frid och glädje. Inte utifrån stress, tvång och tunga känslor.

Vi börjar så lätt tänka att allt börjar bero på oss och att vi är oerhört viktiga (kan också gälla många anda saker). Det är så befriande att reflektera över att Gud är allsmäktig och att Han kan göra precis vad som helst utan oss. Men i sin nåd ger Han oss olika uppgifter (för att vi skall ha vettig sysselsättning). Jag tror att det följer både frid och glädje med de uppgifter som Gud ger. Vi är barn som får ta emot goda gåvor av vår Far i himlen. Just barnaskapet är något som så lätt faller i glömska när vi gör saker i egen kraft.

Gal 3:26: ”Alla är ni Guds barn genom tron på Kristus Jesus.”

Joh 1:12: ”Men åt alla som tog emot honom gav han rätten att bli Guds barn, åt dem som tror på hans namn.”

Ett barn litar fullständigt på sina föräldrar. Det bekymrar sig inte för vad det skall äta, för kläder eller om det finns värme i huset. Det vet att pappa och mamma fixar sådana saker. Så vill vår Himmelske Far också att vi skall vara och lita fullständigt på Honom!

Jag citerar här ett mycket känt bibelstycke. Det är sant och aktuellt även i vår tid, läs och ta in!

Matt 6:25-34: Därför säger jag er: Bekymra er inte för ert liv, vad ni ska äta eller dricka, eller för er kropp, vad ni ska klä er med. Är inte livet mer än maten och kroppen mer än kläderna? Se på himlens fåglar. De sår inte, de skördar inte och samlar inte i lador, och ändå föder er himmelske Far dem. Är inte ni värda mycket mer än de? Vem av er kan med sitt bekymmer lägga en enda aln till sin livslängd?

Och varför bekymrar ni er för kläder? Se på ängens liljor, hur de växer. De arbetar inte och spinner inte. Men jag säger er: Inte ens Salomo i all sin prakt var klädd som en av dem. Om nu Gud ger sådana kläder åt gräset, som i dag står på ängen och i morgon kastas i ugnen, hur mycket mer ska han då inte klä er? Så lite tro ni har! Bekymra er därför inte och fråga inte: Vad ska vi äta? eller: Vad ska vi dricka? eller: Vad ska vi klä oss med? Allt detta söker hedningarna efter, men er himmelske Far vet att ni behöver allt detta. Nej, sök först Guds rike och hans rättfärdighet, så ska ni få allt det andra också. Bekymra er alltså inte för morgondagen, för morgondagen bär sitt eget bekymmer. Var dag har nog av sin egen plåga.

Med önskan om mycket glädje och frid när ni i vår och sommar brukar marken som vår Far har skapat!

Kaj Nylund, Nykarleby, Svinfarmare och Guds lilla pojke

***

”Herren reser upp de nerböjda.”
Psalm 146:8

***

Något helt annat

I början av bibeln kan vi läsa om hur Gud skapade världen. Han skapade allt det fina ur ingenting och Han såg att det var gott. Han ville ha någon att dela allt med, och skapade människan till sin avbild. I början levde Adam och Eva i harmoni med skapelsen och i gemenskap med Skaparen. De fick befallningen att odla och bevara. Detta har vi jordbrukare fortsatt med, fortsätter än idag och kommer att fortsätta så länge denna jord finns.

När vi läser vidare i bibeln ser vi att det inte tog länge förrän det började gå utför för Adam och Eva. Människan blev dels lurad av djävulen och dels bedragen av sina egna begär, och man började göra uppror mot Gud och tro att man klarar sig bäst själv. Detta fortsätter tyvärr än idag. Men Gud har inte slutat älska oss, Han älskar oss var och en så mycket att Han sände sin ende son, Jesus, hit till jorden för att ta vårt straff på sig på korset för att var och en som tror på Honom skall ha evigt liv (Joh 3:16). Gud vår Faders högsta önskan är att vi skall ta emot detta erbjudande, vända oss till Honom igen genom Jesus Kristus och söka gemenskap med Honom!

Tänk, universums Skapare vill ha gemenskap med just dig som läser detta! Han längtar efter dig! Vänd dig till Honom i bön, dela dina bekymmer med Honom, bekänn dina synder och din otillräcklighet och ditt nya liv kan börja redan idag! Kristendomen är inte en religion utan en relation. I alla andra religioner försöker människan vara så bra som möjligt för att duga inför sin gud. I kristendomen kommer vår Gud, alltings skapare, ner till oss och vill ha gemenskap med oss. Detta är något helt annat! Våra bekymmer tar inte slut, men den frid som uppstår när man överlåter allt till Herren går inte att beskriva. Han har lovat att vara med oss all dagar intill tidens slut (Matt 28:20).

Gud är också den bästa rådgivaren när det gäller ditt jordbruk. Och hur skulle Han inte vara det, Han har ju skapat allting och vet hur allt fungerar, ”och kasta alla era bekymmer på Honom, för Han har omsorg om er” (1 Petr 5:7). Han har också lovat att Han ”skall lära oss det rätta sättet” (Jes 28:26).

Men de som hoppas på Herren får ny kraft, de lyfter med vingar som örnar. De skyndar i väg utan att mattas, de färdas framåt utan att bli trötta. (Jes 40:31)

***

IMG_0974

 

Vi har ett viktigt uppdrag

Som vi alla vet så finns idag många orosmoln för oss jordbrukare, usla producentpriser och oerhörda krav från alla håll. Alltför många jordbrukare är mycket trötta och känner en hopplöshet. Många är tyngda av enorma arbetsbördor, stora skulder, dålig ekonomi m.m. Det blir inte bättre av all byråkrati och tidningar som t.ex skriver att 80 % av jordbruken kommer att försvinna.

Det finns ändå alerta reportrar som inser allvaret. På yles nätsida kunde man läsa 17.7 ”Nälänhätä voi iskeä Suomeenkin”. Med hänvisning till klimatförändringen skriver man att ”om 10-30 år finns det kanske inte möjligheter att importera mat” och man fortsätter med att ”det är mycket viktigt att inte matproduktionen i Finland körs ner”. Hela artikeln kan läsas här.

Vi jordbrukare har en mycket viktig uppgift att förse nationen med mat i framtiden. Vår bön är att fler och fler skall inse detta, att vi skall få en sundare jordbrukspolitik och stabilare ekonomi för jordbrukarna. Mat behövs i alla tider. I 1 Mos 8:22 står ”Så länge jorden består, skall sådd och skörd aldrig upphöra”.

 

 ***

Se, jag gör något nytt. Redan nu visar det sig. Märker ni det inte? Jag skall göra en väg i vildmarken och strömmar i öknen. Markens djur skall ära mig, schakaler och strutsar, ty jag förser vildmarken med vatten och öknen med strömmar, så att mitt folk, mina utvalda, kan dricka. Det folk som jag har format åt mig skall höja mitt lov.

Jes. 43:19 – 21