Kära bröder och systrar!

Så uppenbarades Guds kärlek till oss: han sände sin enfödde Son till världen för att vi skulle leva genom honom.” 1. Joh. 4:9

Detta bibelställe har talat till mig under denna vår, då jag funderat på allt möjligt. Emellanåt har mitt sinne varit fyllt av stress, rädsla och klagan. Jag har hamnat att – och fått förmånen att – fråga mig själv vad som egentligen är väsentligt, och var Guds kärlek är.

Gud har alltså uppenbarat sin kärlek till oss i Jesus. Räcker detta för mig? Varför längtar jag så lätt efter flera bevis: känslor, upplevelser, det att mina drömmar skulle förverkligas, mina planer skulle lyckas, eller mina bekymmer skulle försvinna? Visst kan Gud ge allt detta också, men dessa saker tillför inget mer till det, som redan är oss givet i Jesus. Hans död på korset vittnar om Guds kärlek. Nåt annat behövs inte. Så frigörande!

När nu Gud har frälst mig från dödens, syndens och fiendens välde, finns det verkligen någon som helst skäl för mig att oroa mig, vara rädd och klaga? Nej, det verkar inte så. Tvärtom, jag har all orsak till väldig tacksamhet alltid och i alla situationer! En kär vän fick mig också att vakna upp till detta, att i fruktan handlar det sist och slutligen om otro (vilket är synd): jag tror sist och slutligen inte på att Gud är allsmäktig och har lovat att ta hand om mig, och handlar inte heller utifrån detta. Och är inte mitt klagande också kränkande gentemot Gud, som har gjort allt för att frälsa mig och visa sin kärlek för mig?

Visst får jag fortfarande känna fruktan, bli arg, och ha drömmar. Men mitt i allt detta är jag trygg, eftersom jag är älskad. Jag får lära mig att vända mig till Gud i alla livets olika saker:

Gör er inga bekymmer för något utan låt Gud i allt få veta era önskningar genom åkallan och bön med tacksägelse. Då skall Guds frid, som övergår allt förstånd, bevara era hjärtan och era tankar i Kristus Jesus.” Fil. 4:6.7

Också pastor Jouni Sinisalos undervisning från Orisberg 2018 (Kristna Bönders sommarevenemang) har snurrat i tankarna under flera dagar. Han påminde oss om att vår viktigaste uppgift inte är att producera stora skördar, utan att leva rättfärdigt. Sedan är det upp till Gud, huruvida Han låter oss leva i fattigdom eller rikedom. Vi är kallade till lydnad, som föds ur kärlek. Det är också onödigt för oss att försöka gå emot Guds större planer. Om Han skulle besluta att ge t.ex. torka eller hungersnöd, skulle detta med säkerhet ske.

Gud är allsmäktig, och vi är små människor. Till all lycka! Det räcker att vi sätter vår trygghet i Herren och gör det som är rätt. Mitt ibland livets alla möjliga situationer och saker, är Jesus vår enda verkliga trygghet. Han dog för att vi skulle ha liv. Allt är fullbordat. Jag kan ta emot, och tro på det som Gud säger i sitt Ord. Och vid behov kan jag alltid be: Hjälp mig i min otro!

Liisa Ahokas, odlare av specialgrönsaker

***

Gud är god och Han regerar från sin tron!

Han har skapat allt och håller allt i sin hand!

Matt 11:28-30: ”Kom till mig, alla ni som arbetar och är tyngda av bördor, så ska jag ge er vila. Ta på er mitt ok och lär av mig, för jag är mild och ödmjuk i hjärtat. Då ska ni finna ro för era själar, för mitt ok är milt och min börda är lätt.”

Det är fint att förbereda olika praktiska åtgärder som Gud har lagt på hjärtat. Gud påminner olika människor om olika saker. Personligen har jag mycket länge haft inom mig att vår gård någon gång i framtiden kommer att vara en oas dit människor utan mat och hem kan söka skydd. Jag har bett mycket för saken och tankarna har ofta snurrat kring hur jag kan förbereda olika saker för att ”en gång vara redo”.

Den senaste tiden har jag dock märkt att jag tagit allt för stor press på mig själv. Jag har trott att det är bråttom och att JAG måste göra allt. Det här tror jag att absolut inte kommer från Gud. Gud har inte bråttom och Hans börda är inte tung. Han uppmanar oss milt utifrån vila, frid och glädje. Inte utifrån stress, tvång och tunga känslor.

Vi börjar så lätt tänka att allt börjar bero på oss och att vi är oerhört viktiga (kan också gälla många anda saker). Det är så befriande att reflektera över att Gud är allsmäktig och att Han kan göra precis vad som helst utan oss. Men i sin nåd ger Han oss olika uppgifter (för att vi skall ha vettig sysselsättning). Jag tror att det följer både frid och glädje med de uppgifter som Gud ger. Vi är barn som får ta emot goda gåvor av vår Far i himlen. Just barnaskapet är något som så lätt faller i glömska när vi gör saker i egen kraft.

Gal 3:26: ”Alla är ni Guds barn genom tron på Kristus Jesus.”

Joh 1:12: ”Men åt alla som tog emot honom gav han rätten att bli Guds barn, åt dem som tror på hans namn.”

Ett barn litar fullständigt på sina föräldrar. Det bekymrar sig inte för vad det skall äta, för kläder eller om det finns värme i huset. Det vet att pappa och mamma fixar sådana saker. Så vill vår Himmelske Far också att vi skall vara och lita fullständigt på Honom!

Jag citerar här ett mycket känt bibelstycke. Det är sant och aktuellt även i vår tid, läs och ta in!

Matt 6:25-34: Därför säger jag er: Bekymra er inte för ert liv, vad ni ska äta eller dricka, eller för er kropp, vad ni ska klä er med. Är inte livet mer än maten och kroppen mer än kläderna? Se på himlens fåglar. De sår inte, de skördar inte och samlar inte i lador, och ändå föder er himmelske Far dem. Är inte ni värda mycket mer än de? Vem av er kan med sitt bekymmer lägga en enda aln till sin livslängd?

Och varför bekymrar ni er för kläder? Se på ängens liljor, hur de växer. De arbetar inte och spinner inte. Men jag säger er: Inte ens Salomo i all sin prakt var klädd som en av dem. Om nu Gud ger sådana kläder åt gräset, som i dag står på ängen och i morgon kastas i ugnen, hur mycket mer ska han då inte klä er? Så lite tro ni har! Bekymra er därför inte och fråga inte: Vad ska vi äta? eller: Vad ska vi dricka? eller: Vad ska vi klä oss med? Allt detta söker hedningarna efter, men er himmelske Far vet att ni behöver allt detta. Nej, sök först Guds rike och hans rättfärdighet, så ska ni få allt det andra också. Bekymra er alltså inte för morgondagen, för morgondagen bär sitt eget bekymmer. Var dag har nog av sin egen plåga.

Med önskan om mycket glädje och frid när ni i vår och sommar brukar marken som vår Far har skapat!

Kaj Nylund, Nykarleby, Svinfarmare och Guds lilla pojke

***

”Herren reser upp de nerböjda.”
Psalm 146:8

***

Något helt annat

I början av bibeln kan vi läsa om hur Gud skapade världen. Han skapade allt det fina ur ingenting och Han såg att det var gott. Han ville ha någon att dela allt med, och skapade människan till sin avbild. I början levde Adam och Eva i harmoni med skapelsen och i gemenskap med Skaparen. De fick befallningen att odla och bevara. Detta har vi jordbrukare fortsatt med, fortsätter än idag och kommer att fortsätta så länge denna jord finns.

När vi läser vidare i bibeln ser vi att det inte tog länge förrän det började gå utför för Adam och Eva. Människan blev dels lurad av djävulen och dels bedragen av sina egna begär, och man började göra uppror mot Gud och tro att man klarar sig bäst själv. Detta fortsätter tyvärr än idag. Men Gud har inte slutat älska oss, Han älskar oss var och en så mycket att Han sände sin ende son, Jesus, hit till jorden för att ta vårt straff på sig på korset för att var och en som tror på Honom skall ha evigt liv (Joh 3:16). Gud vår Faders högsta önskan är att vi skall ta emot detta erbjudande, vända oss till Honom igen genom Jesus Kristus och söka gemenskap med Honom!

Tänk, universums Skapare vill ha gemenskap med just dig som läser detta! Han längtar efter dig! Vänd dig till Honom i bön, dela dina bekymmer med Honom, bekänn dina synder och din otillräcklighet och ditt nya liv kan börja redan idag! Kristendomen är inte en religion utan en relation. I alla andra religioner försöker människan vara så bra som möjligt för att duga inför sin gud. I kristendomen kommer vår Gud, alltings skapare, ner till oss och vill ha gemenskap med oss. Detta är något helt annat! Våra bekymmer tar inte slut, men den frid som uppstår när man överlåter allt till Herren går inte att beskriva. Han har lovat att vara med oss all dagar intill tidens slut (Matt 28:20).

Gud är också den bästa rådgivaren när det gäller ditt jordbruk. Och hur skulle Han inte vara det, Han har ju skapat allting och vet hur allt fungerar, ”och kasta alla era bekymmer på Honom, för Han har omsorg om er” (1 Petr 5:7). Han har också lovat att Han ”skall lära oss det rätta sättet” (Jes 28:26).

Men de som hoppas på Herren får ny kraft, de lyfter med vingar som örnar. De skyndar i väg utan att mattas, de färdas framåt utan att bli trötta. (Jes 40:31)

***

IMG_0974

 

Vi har ett viktigt uppdrag

Som vi alla vet så finns idag många orosmoln för oss jordbrukare, usla producentpriser och oerhörda krav från alla håll. Alltför många jordbrukare är mycket trötta och känner en hopplöshet. Många är tyngda av enorma arbetsbördor, stora skulder, dålig ekonomi m.m. Det blir inte bättre av all byråkrati och tidningar som t.ex skriver att 80 % av jordbruken kommer att försvinna.

Det finns ändå alerta reportrar som inser allvaret. På yles nätsida kunde man läsa 17.7 ”Nälänhätä voi iskeä Suomeenkin”. Med hänvisning till klimatförändringen skriver man att ”om 10-30 år finns det kanske inte möjligheter att importera mat” och man fortsätter med att ”det är mycket viktigt att inte matproduktionen i Finland körs ner”. Hela artikeln kan läsas här.

Vi jordbrukare har en mycket viktig uppgift att förse nationen med mat i framtiden. Vår bön är att fler och fler skall inse detta, att vi skall få en sundare jordbrukspolitik och stabilare ekonomi för jordbrukarna. Mat behövs i alla tider. I 1 Mos 8:22 står ”Så länge jorden består, skall sådd och skörd aldrig upphöra”.

 

 ***

Se, jag gör något nytt. Redan nu visar det sig. Märker ni det inte? Jag skall göra en väg i vildmarken och strömmar i öknen. Markens djur skall ära mig, schakaler och strutsar, ty jag förser vildmarken med vatten och öknen med strömmar, så att mitt folk, mina utvalda, kan dricka. Det folk som jag har format åt mig skall höja mitt lov.

Jes. 43:19 – 21

OLYMPUS DIGITAL CAMERA